Fel om Iraks kärnvapenprogram
Max Arhippainen skriver i en ledare om Irans omdebatterade kärnkraftsprogram (Hbl 7.6) att "I dag för exakt tjugofem år sedan tog ett annat lands kärnvapenambitioner abrupt slut. Israel bombade den anläggning där Irak utvecklade kärnvapen." I detta påstående finns två avgörande fel. För det första är det oklart om den irakiska Osirak reaktorn verkligen användes för kärnvapenutveckling. Den amerikanske kärnfysikern Richard Wilson som besökte anläggningen kort efter bombningen 1981 konstaterade att den inte varit lämpad för produktion av plutonium. Denna slutsats stöds också av irakiska forskare som arbetat där.
Dessutom så tror man att bombningen inte utgjorde något "abrupt slut" utan i själva verket sparkade igång vapenprogrammet på allvar. Enligt den irakiske kärnfysikern Imad Khadduri, som intervjuades av BBC News tidigare i veckan, hade kärnvapenprogrammet före 1981 varit endast några halvhjärtade uträkningar, inget konkret. Men efter bombningen kom order uppifrån att påbörja ett fullfjädrat vapenprogram. Incidenten hade också dramatiskt ökat forskarnas motivation, enligt Khadduri. Programmet och allt material förstördes som bekant efter Gulf-kriget 1991 av FN:s inspektörer.
För övrigt håller jag med Arhippainen då han i inledningen skriver att "kärnvapen är oroande, oberoende av vem som sitter på dem." Men, som Blixkommisionen påpekar (Hbl 2.6), gäller det här inte bara Iran utan även dagens kärnvapenmakter, speciellt USA, Storbritannien och Ryssland. Dessa länder bryter i praktiken mot ickespridningsavtalet genom att utveckla nya kärnvapen istället för att nedrusta som avtalet förutsätter.
Mats Sjöberg
Esbo
Insändaren publicerades i Hbl 11.6.2006